tisdag 27 november 2012

Som om jag frågat av Johanna Lindbäck

När John börjar i åk 9 förändras hans liv totalt. Hans bästa kompis Lukas blir tillsammans med hans bästa tjejkompis Saga. Saga har han känt så länge han levt, eftersom de alltid varit grannar. John har alltid kunnat prata med Saga om vad som helst. Lukas har han också känt i många år och de har hängt ihop länge, både i skolan och på fritiden. Men det konstiga är att ingen av dem har berättat  för John att de gillar varandra, förrän de blev ett par. Lukas och Saga umgås allt mer och det får John att känna sig väldigt ensam. Två av de viktigaste personerna i hans liv har försvunnit, så känns det.

Som om det inte var nog berättar hans föräldrar att de ska ta en paus. En paus? Vad betyder det? Hur länge varar en paus? är frågor som John ställer sig. Hela hans liv börjar kretsa kring detta. Ska han också bli ett skilsmässobarn? Vem ska han i så fall bo hos? John börjar må allt sämre och har varken lust eller ork att jobba i skolan eller gå på fotbollsträningarna. Det som gör det ännu svårare är att han inte har någon att prata med. Hans två bästa kompisar är ju ihop nu och har bara tid för varandra.

Men en dag träffar John på klasskompisen Line på stan av en slump. Line är kompis med Saga och John tycker att hon är rolig och lätt att prata med. Line börjar skicka roliga sms till John och de börjar umgås mer och mer. Han kanske inte är så ensam trots allt. Men hur ska det gå för föräldrarna- kommer det att skiljas eller hålla ihop? Varför tycker Saga att det är konstigt att John och Line börjar träffas alltmer? Svaren får du om du läser boken.

En bok om hur det är vara tonåring, hur det känns att bli sviken och känna sig ensam. Men också en bok om en kille som har många frågor, men inga svar.

En hund och hans pojke av Eva Ibbotson

Tioåriga Harry bor med sina föräldrar i ett jättestort hus utanför London. Harrys föräldrar är väldigt rika och Harry får alla leksaker och prylar han pekar på. Men det är en sak som Harry inte får, trots att han tjatat i många år. Varje födelsedag och varje jul de senaste åren har Harry önskat sig en hund, men föräldrarna har gjort klart för honom att han aldrig kommer att få en. En hund smutsar ner alldeles för mycket och kräver mycket tid, enligt föräldrarna.

Efter att pappan missat Harrys födelsedag på grund av en affärsresa och Harry blivit ledsen för att han inte heller denna födelsedag fått en hund, får Harry veta att han visst ska få en hund. Det han inte får veta är att hunden ska hyras på Hundoteket och återlämnas efter två dagar. Från första stund som Harry träffar blandrasen Pricken vet han att de kommer att vara vänner för livet. Pricken känner detsamma för Harry. Harry är lyckligare än någonsin. Föräldrarna trodde att Harry skulle tröttna på hunden efter någon dag, men inser att han istället blir mer och mer fäst vid Pricken.

En dag när Harry är hos tandläkaren lämnar mamman tillbaka hunden till Hundoteket. Harry blir såklart helt förkrossad. Han gör inget annat än ligger i sin säng hela dagarna. Men en dag bestämmer han sig för att rymma. Han har planerat att få ut Pricken från Hundoteket och tillsammans med honom åka till farmor och farfar som är fattiga. Men det är lång väg dit och det är svårt för en tioåring att lyckas med detta. Det som gör det ännu svårare är att Harry lyckats få med sig fler hundar än bara Pricken. Dessutom är det många som jagar Harry, eftersom hans föräldrar som är säkra på att Harry blivit kidnappat har utlovat en stor belöning till den som kommer med tips som leder till att han hittas. Äventyret börjar!

En otroligt fin berättelse om vänskapen mellan en människa och ett djur. Det är också en berättelse om pengars värde och om konsumtionssamhället vi lever i. Det är lika mycket Prickens historia som berättas som Harrys. Boken känns lite som en ovanligt lång fabel och sensmoralen skulle då vara: Lycka går inte att köpas för pengar! Detta är Eva Ibbotsons sista bok. Hon gick bort år 2010.

måndag 26 november 2012

Bronsdolken: Den utstötte av Michelle Paver


Alla som med spänning har följt Toraks äventyr i Vargbröder blir säkert lyckliga över att det nu kommer en ny spännande serie av Michelle Paver. Vargbröder utspelar sig under stenåldern, men i den nya serien Bronsdolken har vi förflyttat oss till bronsåldern vid Medelhavet. Michelle Pavers böcker brukar hamna på fantasyhyllan, men egentligen är det mer äventyrsberättelser som utspelar sig i forntiden hon skriver. Magin består mer av religiösa föreställningar än verklig magi, men visst finns här övernaturliga inslag.

Bronsdolken handlar om den stackars utstötte 12-årige Hylas som när boken börjar precis har blivit överfallen av onda soldater som går under namnet ”Kråkorna”. Hans älskade hund har blivit dödad och hans syster försvunnit. Själv är han skadad, men har med en stor portion tur klarat sig.  Han tillhör de ”utstötta” som inte får vara med i byns gemenskap. Det längsta byns innevånare kan sträcka sig till är att han får vakta deras getter. Att han är en ”utstött” är också anledningen till att han blivit överfallen. Men varför soldaterna är ute efter honom förstår han inte. Hylas ger sig av för att komma undan sina fiender och även söka reda på sin syster. Han får hjälp av sin ende vän, som märkligt nog är hövdingens son, som trots faderns motvilja mot Hylas alltid har varit hans vän.

Äventyren avlöser varandra och Hylas möter den rika flickan Pira som har rymt från sin stränga mamma Prästinnan, när hon är på väg att föras bort till ett tvångsäktenskap. Hon vill vara fri och flyr från sitt rika men instängda liv. Pira och Hylas blir sakta vänner och inser att de måste hjälpa varandra och börjar uppskatta varandra mer och mer trots att de växt upp så olika. Hylas blir också vän med en delfin, Silver, som blir hans följeslagare och hjälpare. Att huvudpersonen blir nära vän med ett djur är också något vi känner igen från Vargbröder.

Det tar ett tag innan man kommer in i berättelsen, eftersom det är en helt ny miljö man ska lära känna. Men när man lärt känna miljö och människor flyter det på. Eftersom det ska bli fem böcker i serien kan det vara värt att kämpa på lite i början. Även om Michelle Paver skriver i efterordet att hon noga tagit reda på fakta om den tid hon skriver om, tar aldrig beskrivningarna överhand. Äventyret är hela tiden det viktigaste. Kanske skulle man önska att man fick lära känna Hylas och Pira lite bättre och att det inte behövde hända riktigt lika mycket. Men det gör ju också att man hela tiden läser vidare och också gärna vill läsa fortsättningen. Man vill ju veta hur det ska gå. Fortsättningen kommer under hösten 2013.

lördag 10 november 2012

Min pappa är snäll och min mamma är utlänning av Emmy Abrahamson

Min pappa är snäll och min mamma är utlänning är den något ovanliga titeln på den här ungdomsboken från 2011 om 16-åriga Alicja. Jag har varit nyfiken på boken ett tag men inte kommit mig för att läsa den förrän nu.
Om Alicjas pappa verkligen är snäll får vi inte veta så mycket om, han får inget utrymme alls i boken, men Alicjas polska mamma Beata tar desto större plats. Alicja och Beata är ensamma över sommarlovet då pappan är på studieresa i USA och brorsan luffar runt ute i världen. Brorsan kommer dock tillbaka när ungefär halva sommaren har gått, och tur är väl det för då har Alicja åtminstone någon som kan dela alla pinsamheter som Beata utsätter henne för. Beata är så att säga väldigt osvensk medan Alicja inte vill något annat än att smälta in i den lilla skånska byn de nyligen flyttat till. Kulturkrockarna haglar! Under sommaren tvingas Alicja bland annat agera värd både åt illegala polska hantverkare och halvgalna släktingar, utstå Beatas mycket tveksamma kokkonster, arrangera bröllop och till och med klara sig ur en polisarrest. Dessutom hittar Alicja kärleken den här sommaren, problemet är bara att killen i fråga är upptagen av Alicjas bästa kompis... Boken har ett högt tempo och lockar till många skratt!

fredag 2 november 2012

Jag väntar under mossan av Amanda Hellberg

Den här boken blev jag förtjust i redan när jag såg omslaget, och innehållet gjorde mig allt annat än besviken! Dock tycker jag nu när jag läst ut boken att det vackra omslaget egentligen inte speglar bokens innehåll så bra. Det här är nämligen en riktigt mörk och skrämmande historia.
Tilda kommer till sin morfars lilla stuga i de norrländska skogarna för första gången på flera år. Platsen är för henne förknippad med ljusa barndomsminnen, men den här sommaren känns allt annorlunda. Någonting är i görningen, det är som om hela naturen håller andan och väntar. Tilda anar att något ondskefullt lurar i skogen och i badsjöns svarta vatten och hon inser att hon själv har förmågan att uppfatta sådant som inte andra kan se eller höra. Vad hon inte anar är att det är henne man väntat på.
Varelser och väsen från gammal nordisk folktro befolkar den här skräck/fantasyromanen som är omöjlig att lägga ifrån sig. Amanda Hellberg bygger upp en otroligt kuslig stämning som verkligen får en att rysa! Det här är hennes första roman för yngre läsare men jag hoppas innerligt att det blir fler. Boken är ungdomsklassad men kan säkert passa duktiga (och orädda!) läsare på mellanstadiet också.

Skuggan i väggen av Kerstin Lundberg Hahn

I Mickes rum i det gamla huset hon nyss har flyttat till finns det en skugga på ena väggen. En fuktfläck, eller något annat? Den är ungefär lika hög som Micke och har formen av en människa. Första dagen i skolan får hon veta av sina nya klasskamrater att deras hus är känt som "spökhuset" i byn. En flicka som bodde i huset för länge sen ska ha drunknat i älven och nu hemsöker hon huset. Är det hennes skugga som syns på Mickes vägg? Micke är inte speciellt rädd av sig, inte ens när närvaron av den döda flickan börjar bli påtaglig. Varför spökar hon? Micke blir nyfiken och bestämmer sig för att försöka lösa gåtan om flickan som försvann i älven för så många år sen. Blev hon knuffad, eller var det så att hon hoppade? Men varför i så fall? Och vad vill hon egentligen Micke?
Kerstin Lundberg Hahn har skrivit en spännande och ganska läskig spökhistoria som utspelar sig i en norrländsk liten by. Skuggan i väggen har påtgligt mycket gemensamt med Angeborns Sorgfjäril. Det är inte bara den kusliga stämningen som råder i båda böckerna, utan även många detaljer i historien är de samma. Jag undrar om Lundberg Hahn har läst Sorgfjäril och inspirerats av den, eller om det bara är en slump.